i mina ögon

Läste precis inläggen från juli, augusti och september 2006. Om livet precis efter Mullingstorp. För jag kan faktiskt dela in mitt liv i före och efter Mulling. Det var något som hände då. Jag blev mer medveten, började känna och lita på magen, känslan, på intuitionen som jag faktiskt bestitter. Känna mig trygg med mig själv. Och så mycket ärligare och bättre jag skrev då. Helt annat. I dag vågar jag inte riktigt vara så ärlig. Kanske också för att det inte händer så mycket i mitt liv. Eller så är det precis tvärt om, att nu händer det mycket och jag har inte tid att dokumentera så mycket på bloggen. Eller så är inte bloggen lika viktig för mig nu som då. Jag vet inte. Men jag måste säga att ett tag där, förra året, så tappade jag känslan, men nu börjar den åter komma tillbaka. Allt mer. Men jag måste arbeta med den, arbeta med medvetenheten. Det kan bli så lätt att stänga av. Jag tycker själv att jag inte har kvar harmonin som jag kände precis efter Mulling. Aldrig har jag varit så lugn och fridfull, känt mig så harmonisk. Men nog börjar den vakna allt, det gör den. Det är det som är det sköna. Att känslan om mig är på återtåg.