2 augusti.
Försöker frikoppla hjärnan. Stänga av den och känna efter istället. Istället för att tänka. Och jag är så fruktansvärt rädd. Rädd för att blotta mig. Visa upp insidan. Den känsliga insidan. Så skör. För det gör så ont. Ont när det brister. När det skiter sig. Jag vill skydda mig till varje pris. Och jag vill så gärna känna. Också.
Kommentarer
Trackback