i mina ögon

Ja, hur är det med mig egentligen? Hur känns det inne i Malin? I magen? I hjärtat?
Det är fakiskt bra med mig. Förra måndagen grät jag hela eftermiddagen och kvällen. Skrek och levde om. Så släppte spänningarna i käkararna. Myrorna försvann. (Borta veck som Maria skulle ha sagt (finaste ungen i hela Oslo).) Jag kunde slappna av. Jag kunde ta den kritik jag fått under eftermiddagen och vända den till något konstruktivt. Jag kände mig peppad. Och stark. Sov som en prinsessa den natten, en trött sådan. Resten av veckan flöt på galant. Jag kände mig piggare än på länge. Gladare. Och i helgen var jag ju i sthlm. Hälsade på B, E och J. Så härligt.

Och stressen är fortfarande borta. Jeej! Njuter.

Och i magen känns det bra. I hjärtat lite ensamt. Men ändå fullt av kärlek.

. löning
. fredag
. fika
. träna



i morgon
. frisören
. sthlms förorter
. umgås

note to self:
jag vill inte vara duktig. det är inte längre en komplimang. det jag gör är tillräckligt. det duger.

Jag är så stressad. Jag har så mycket jag måste göra. Men jag kan inte få ihop det. Det slutar med att jag inte gör någonting. Jag kan inte koncentrera mig. Jag har så mycket energi, men den spretar åt alla håll och sticker iväg, och jag kan inte samla ihop den. I bakhuvudet känns det som om fullt av myror har bosatt sig, eller en flugsvärm. Det irrar och far. Jag blir tokig. Veckan som kommer känns så stressig. Redan. Innan den ens börjat.

Måndag: jobb.  Möte med försäkringsbolaget
Tisdag: jobb. Träna
Onsdag: jobb. Massage. Sthlm
Torsdag: jobb. Kör
Fredag: jobb. Träna
Lördag: klippning. sthlm, handen, s-tälje
Söndag: en avkopplande dag.

Egentligen så är det inte så mycket som händer, det ser inte så mycket ut för världen. Men det är nog mest att jag inte brukar ha så mycket för mig efter jobbet. Men så är jobbet extra stressande i sig, mer än vad det någonsin varit. Jag har liksom arbetstid till en tid, men det är sällan jag kommer iväg. Och så har jag varit tvungen att jobba mycket på golvet sista tiden vilket gör att administrativt arbete skjuts på framtiden. Plus att det är tusen olika projekt pågång på jobbet. Och tillråga på allt så kanske man måste skära ner ännu mer på personal. Huga.
Jag måste verkligen börja tänka lite mer på mig, ta hand om mig på ett bra sätt. Jag har ju åtminstone kommit igång med träningen, vilket känns positivt. Och så måste jag sänka kraven på mig själv. Inse att det jag gör duger. Att jag inte behöver prestera. Att jag gör så gott jag kan, utifrån mina förutsättningar.

har äntligen tagit tummen ur och gått och skaffat årskort på friskis och svettis! lite pinsamt sent eftersom jag praktiskt taget bor granne med anläggningen. Men nu är jag igång iaf, rivstartade med träning tis och ons varav gårdagens var av intensiv karaktär. Så idag har jag träningsvärk... men jag kan konstatera att konditionen är det inget fel på, däremot styrkan.... Så nu ska här tränas, så jag tar mig runt tjejvasan.

I dag fick jag sovmorgon, ska på kurs i arbetsrätt idag och i morgon. hoppas på en bra kurs.

Farmor har varit här i helgen. Mysigt med kvalitetstid. Händer mycket sällan att vi är på själva på tumanhand. Nästan så att jag inte vet vad jag ska säga ibland. Vi har shoppat, fikat och ätit god mat. Haft det bra helt enkelt. Skönt med ett rejält avbrott på helgen. Där jobbet inte kan komma och spöka. Som jag berättade för A-S; att köra budbil eller vara brevbärare, det är något jag vill göra. Hur hemskt är det inte inte? Tre års universitetsstudier och jag vill köra budbil eller postcykel. Sanningen är inte som man tänkt sig alla gånger. Ja, den som lever får se vad som händer. Nu ska jag bara ta mig igenom en vecka i taget. Och be om stöd. Varför är det så svårt? Fråga om lite support, lite stöd, lite hjälp. Jag tror det har med att jag har fått hävda mig genom att visa mig "duktig", gjort allt för att få beröm. Och då kan man inte be om hjälp, då ska man klara det själv. Och sen så har det inte varit legitimt att visa sig sårbar. Och sårbar blir man när man ber om hjälp. Stoltheten får sig en törn. Och är det inte egentligen bättre att vara stolt över att jag ber om hjälp, än över att detta gjorde jag alldeles själv? Vem har sagt åt mig att jag ska göra allt själv? Att all världesn problem är till för att lösas av mig? Ja, det är mycket jag kan fundera över.

I dag har jag varit på massage, det var verkligen välbehövligt. Ajajaj stel som få och mängder med knutor. Massören tyckte jag skulle komma tillbaka nästa vecka med för att "angripa problemet rejält". Jag tycker det angriper min börs på ett brutalt sett. Vi får se hur det blir med det.

Nystädad är lägenheten också, jag har verkligen varit effektiv denna förmiddag =) För i morgon kommer moster, kusin och kusinbarn på besök. Mysigt. Och till helgen kommer finfarmor upp. Intensiv vecka med andra ord.

ah, så var helgen här igen! har varit på biskops-arnö i två dagar och gått i skolan. det är bara så underbart härligt därute. en chans för återhämtning och energipåfyllning. fått massor med inspiration till framtiden.

har avverkat ikea med k idag också. så skönt. nu äntligen jag organisera i min compactlivinglägenhet.bra bra.

och i morgon kommer e till stan för att ha kul med mig o s, jeeejejj