30 oktober.

några rader som betyder


om du saknar mig ibland
kan du stirra upp mot stjärnorna
så har vi nått gemensamt

---------------------------------

Sick of the pain and hopelessness
You can't get her out of this
You can't get her out of this

---------------------------

Don't come to near
Don't feed my fear

-------------------------------

Inatt så drömde jag om dig
och det väckte gamla minnen
Jag fick aldrig någon chans

-----------------------------------

You gonna set me on fire
My brain is flaming
I don't know which way to go

---------------------------------

Har inte druckit alkohol sen mammas femtioårsfest. Förens idag. Och jag vet inte. Hade velat varit på Harrys med Rödtotten istället för på flustret. Även om jag hade trevligt ikväll med. Men Linköping är Linköping och kommer alltid vara Linköping och utestället.
Och så blir jag så sentimental. Saknar. Känner. Lever. Jag vill ha. Ha!

-------------------

Du får mig, jag ger mig
Jag ger, du får, jag tar

----------------------------

Det är smärtsamt att våga erkänna sin sanning. Men så otroligt skönt. Att få vara mig. Vara sig själv. Bara vara. Äkta. Sann.

Jag tycker det är för träligt somliga dagar, men andra dagar är det rena rama drömmen. För egentligen finns väl inget problemfritt förhållande. Till någon eller någonting. Alltid finns det issues och olikheter och kompromisser.

Men det är tungt. När alla (inte alla, jag vet, men det känns så) i ens omgivning är stadgade och planerar familj och radhus och fan och hans moster. Eller bara har en pojke på distans. Jag önskar bara han fanns här hos mig i natt. Få vila huvudet mot hans vackra bröst med hans starka arm omkring mig. Tryggt. Varmt. Skönt. Somna.

29 oktober.

En sak jag inte förstår.
- Hur kan föräldrar som cyklar med sina barn INTE använda cykelhjälm. När de sätter på barnet en. Vem ska ta hand om barnet, som troligen överlever en krasch, men inte föräldern? Oansvarigt som fan.

24 oktober.


Du kan väl sakna mig ibland
du kan väl stirra upp mot stjärnorna
så att vi har nått gemensamt




20 oktober.

Har idag vaccinerat mig mot svininfluensan. Vet inte om jag fattat rätt beslut. Den som överlever får se. Kan bara säga att hade jag inte jobbat inom vården så hade jag inte gjort det. 

I söndags hade jag inflyttningsfika. Det var så mysigt och trevligt. Tyvärr hann jag inte med o prata så mycket med E o J, måste till söder som söder snart o hälsa på dem! 

Och annars så har jag drabbats av akut hemlängtan. Vill vara hemma hos mamma o pappa. Elda i kaminen. Dricka te och äta kanelbullar och inte göra någonting. Bara vara på finaste slätten av dom alla. Kanske åka till torpet. Kanske åka till sjukgymnasten. Kanske åka till rödtotten. Ja. Så känns det idag.

Ska snart i väg på syjuntan. Det är en nystartad företeelse i mitt liv. Varannan tisdagskväll träffas jag o sju andra tjejer och handarbetar. Husmorsaktigt o väldigt kul o trevligt. Me like.

dagens låt.

för jag är så arg. arg och ledsen. fan ta alla oansvariga människor. fan fan fan. 


Kom med Lars Winnerbäck



du går nedtryckt i två alldeles för grova skor
det börjar visst bli höst
men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror
jag vet att du sa fel och hela stan vet om det känns det som
du gick för långt och du är alltid deras fnask jag säger
kom allt är förlåtet dom snackar bara strunt
dom har väl redan glömt hur kul det kan vara att tumla runt

din byst är full med rock’n´roll och håret lyser blont
det vore orättvist om någon skulle döma dig för sånt
vi går ut och strör små smulor till fåglarna på marken
vissa dagar är man ett med alla människorna i parken
du min ängel här i livet får man sota för all skit som man har tyckt
det gör dig arg det gör dig matt det gör dig nertryckt
i två alldeles för grova skor
din mun ångar av rök
vi går hem du kan väl ruttna på en stol i mitt kök
jag säger KOM

kom så ruttnar vi ihop
på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör
för har man nån gång grävt en grop
åt alla veta-bättre-typer
får man jävlar ligga i och skämmas tills man dör
det finns ett ord för vad jag lider av men jag har glömt det nu
det där att komma på för sent vad man borde sagt och du
vet hur det känns det vet väl jag jag har känt dig jag är van
jag borde sagt igår vad jag kom på häromdan
men nu är allt för sent nu är det gjort nu är du dömd
du gick för långt och du är alltid deras fnask och han är glömd
men låt dom älta dividera om vikten i det där
här får man aldrig göra fel
här får man aldrig göra om
jag säger KOM

kom så ruttnar vi ihop …

du går nedtryckt i två alldeles för grova skor det börjar visst bli höst
och den är lika spottad på som begagnade bröst
nu faller löv det blåser på det börjar om
jag säger KOM här är världen här är livet vi ska leva i
vi och alla duvorna på marken alla fåglarna i skogen
alla människorna i parken
alla herrarna på krogen
här finns ingen som kan döma här finns ingen mera lärd
om ditt liv om din stad om ditt land om din värld
det kommer alltid tillbaks med veta-bättre-direktiv
till en värld till ett land till en stad till ett liv
några smulor till duvorna min vän
sen går vi hem

12 oktober.

Det är så mycket där inne som vill ut, men vet inte hur. Det är om allt. Känslor som flyger och far och får så mycket luft under vingarna att jag snart inte kan nå dem. Det är om allt. Om jobbet. Om vid sidan om arbeten. Om livet. Om inredning. Om kärlek. Om ensamhet. Om tvåsamhet. Om singelskap. Jag är så ambivalent. Om vad jag vill egentligen. Och det är väl det som är livet. (För vilken gång i ordningen konstaterar jag att man är also. Man är allt. Man är både en glad och arg. Vacker och ful.) Det är så mycket jag vill göra. Så mycket att spara till. Så mycket spännande att uppleva. Livet. Underbart. Härligt. Vackert.



9 oktober.

Just a little insane but ahead of the game


Detta med hur man borde spendera sin fredagskväll. Man borde äta god mat. Gärna med någon alkoholhaltig dryck till. Sen borde man krypa upp i soffan med snacks och ytterligare alkoholhaltig dryck (för det är ju helg och jag förtjänar faktiskt att dricka en öl eller varför inte två vinare). Och på tv'n ska man givetvis kolla på Idol.
Jag orkar inte med sånt. Jag vill göra det jag vill. Så då gör jag det.

Som denna fredagskväll, som är min enda lediga denna helg. Jag har sytt på en försenad födelsedagspresent. Ätit sopprester från i onsdags. Druckit vatten. Legat på spikmattan. Lyssnat på bra musik av bra kvinnor. Laddat upp Islandsbilder på fb. Käkat några oliver (är numera helt galen i oliver, så jag måste hejda mig när jag väl börjat käka). Mumsar valnötter (bästa nöten ever). Sen ska jag nog virka lite på bebisfilten. Kanske läsa lite i den nyligen påbröjade boken Allting finns av Göran Grip. Och det är så skönt att göra precis vad man vill, vad jag vill. Att bara följa sin egna magkänsla. 

Förövrigt så kom jag på mig själv när jag stoppat i mig tre godisbitar på jobbet att jag hade godisstopp. Haha. Fick lite panik i ca 1 minut.

husmor.

I dag har jag verkligen varit husmödrarnas husmor. Det har bakats kokostoppar och schackrutor. Och lagats fisk i currysås. Och diskats och fejats och organiserats om i köket. Nu ska jag bara baka lite till bakverk till inflyttningsfikat. Men det blir en annan dag. Kanske i morgon.

2 oktober.

Hipp hipp hurra för mormor 88 år!

------------------

Den 21 september påbörjade jag projekt "vit oktober". En vit månad helt enkelt. Och det är inte bara alkoholen som skippas, utan det är godis och läsk också. De få gångerna det bjuds på hembakat på jobbet, eller det blir en fika på stan räknas inte. Hittills har det gått bra. Någon gång som det varit svårt att gå förbi godishyllorna i mataffären, men det visste jag ju om. Alkoholen är faktiskt helt ok att avstå. Och det känns bra att säga "jag har en vit månad" när det vankas alkohol. 

-------------------

I onsdags hade Moneybrother turnépremiär på Katalin här i stan. Och jag fick gå! Det var bara så bra och vackert! Jag var helt lyrisk efteråt och kunde knappt sova på natten. Jag är bara så kär i hans musik. Låtarna och lidelsen i rösten. Underbart.

Något som gör mig lite besviken däremot är Lars Winnerbäcks nya platta. Den känns som Daugava två. Han imponerar inte denna gången. Jäkla skit. Det tar emot att erkänna men det är ju sant. Hur som haver så ska jag och E gå på konserten på Fyrishov. För konsertmässigt håller han förhoppningsvis klass.