luciadagen

I bland är det så där ruskigt skönt att höra en väns röst säga "men ska du inte ta och komma över hit ett tag då".
Extra skönt blir det när allt känns förjävligt och du vill helst bara lägga dig ner och gråta. Hur skönt som helst alltså att först få gå till s och sen gå en trappa ner och gråta i hans armar. Skönt att lätta på trycket, berätta hur det känns, alla saker som bara gör att allt når bristningsgränsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback