i mina ögon

Jag kan inte klaga på någonting tror jag. Möjligtvis att mensen kunde ha väntat lite. Men jag kan konstatera fakta, jag vill inte tillbaka till jobbet. Ingen längtan som helst efter att jaga doktorer och vara trevlig mot patienter. Tyvärr. Men jag börjar sakna Uppsala i sig. Måste ta tag i min jobbsituation helt klart. Innan jag blir en bitterfitta. Det är liksom inte ett av mina mål här i livet. Det är skönt på så sätt att komma bort lite. Få perspektiv på saker och ting. Jag har insett att jag stressat ganska bra. Under hela tiden i abisko sov jag ca 4 -5 h/natt. För varje dag som gick blev jag mer och mer hålögd. Sen sov jag två bra nätter hemma i min gamla säng. Insåg hur det ska kännas på morgonen när man vaknar. Pigg och utvilad var länge sen jag var om morgonkvisten. Kanske jag har hittat sömnen när jag åter är tillbaka i Uppsala.