9 februari.

Feberdrömmar i natt. Kli i halsen. Snor i näsan. Host host.
Man kan se det från två håll:

1. satan vad illa! Jag har absolut inte tid att vara sjuk just nu! Sjukt mycket i skolan, sjukt mycket träning, min students sista vecka på jobbet.
2. Kanske är precis vad jag behöver. Ett litet avbrott. Lära mig att lita på att allt ordnar sig som det är meningen att det ska vara. Jag hinner med skolan. Jag hinner med min student. Jag klarar tjejvasan ändå. Världen faller inte ihop bara för att jag är hemma och är sjuk ett par dagar.

Så i dag har jag sett klart hela vännerserien. Ja, inte alla säsonger, men säsong 9 och 10. Nu har jag sett hela alltet! Plus att jag har bakat kalddkaka. diskat och pluggat lite. Och så har jag tyckt synd om mig själv. Försökt att känna efter var jag verkligen vill bo. Var jag vill vara. Vill jag verkligen flytta härifrån? Vill jag flytta hem? Var vill jag vara!? Var vill jag vara!? Väga fördelar och nackdelar mot varandra hela tiden. Det är det som man måste göra. jag måste göra. För det är väldigt bra här. Jag älskar placeringen på denna stad. Nära till allt. Och det är inte Stockholm. Och jag känner inte till varenda gata, eller har en känsla för varje gatuhörn, café, uteställe, bio, torg och så vidare. Man brukar säga att man känner världen i sex led. I Linköping är det två. Lär man känna någon så har ni garanterat någon gemensam nämnare. Det kan vara ganska känslosamt. Jag får en känsla av att jag på något sätt inte kan vara den jag är. Eller hur jag nu ska förklara det.



Det var dagens djupdykning det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback