i mina ögon

Do you have the time, to listen to me whine, about nothing and everything, all at once.
I am one of those melodramatic fools. Neurotic to the bone. No doubt about it.


Semestern började prick klockan halv fem i går eftermiddag. Inleder med mor-och dotterhelg. I går var det bara häng hemma. Idag har vi besökt Gamla Uppsala med dess kungahögar och museum. Vi har också varit på Royal Spa och fått behandling. Helt underbart skönt och avkopplande. Bokade in en ny massagetid efter hemkomsten från Norge.

Ja, på lördag cyklar jag och darling K Tjejvättern, sen har jag avverkat Tjejklassikern. Nästa år blir det bara Tjejvasan. Anmäld och klar, bara att börja träna latsen, låren, triceps och uthålligheten.
 
Och på tisdag blir jag förhoppningsvis diplomerad hälsocoach.

Det är ett antal mål som kommer avklaras den närmaste veckan, hälsocoach, jobba i Norge och Tjejklassikern. Häftigt så det förslår.

I kväll har vi grillat på uteplatsen, jag har hittat ett till gott vitt vin, så nu har jag hela två att variera mellan, och tvättmaskinerna går varma. Det är mycket som ska packas och förberedas. Allt detta till tonerna från Larz-Kristerz. Som får mig att vilja dansa, bugg och foxtrot. Fan vad det är kul med dans, pardans eller vad man kallar det. Vad vet jag, men kul är det.

Förövrigt är jag glad att det inte hände mer med han. Även om jag kan sakna närheten och pratet. Jag törstar nog mest utav allt efter närhet. Men jag kan känna det nu, att det var bra att det inte blev mer. Att han och jag inte blev vi. Även om jag gillade han skarpt. Livet är outgrundligt. Det är många vägar man ska vandra. Jag är glad att jag är jag. Att jag är ärlig med vad jag känner. Att jag står upp för mig. Låter mig vara mig.


Jag måste ringa Carina , får inte glömma det
Ge mej ett par minuter, sen så får vi se
Och jag hoppas jag får svar, och jag hoppas att hon hör
Jag måste ringa Carina, då får vi se hur jag gör.