18 september.

Hörde Lasses "nya" singel i går, tydligen släpptes den för en månad sen. Först kände jag bara igen rösten, kastade mig på fjärrkontrollen och skruvade upp volymen, tänkte "Ah, fan vad kul, de fick skivkontrakt! Konstigt att jag inte hört nått, Peggy is back!" Sen tyckte jag rösten lät lite mörkare och strävare än musikkusinens. Då kom jag på det, det är Lasse! Woho!
Åh, jag gillar den, Jag får liksom ingen ordning. För visst är det så. Jag får inte heller ordning. Eller har inte fått ordning. Förräns nu. Nu för första gången på väldigt länge känner jag en slags ro, en frid som lägger sig mjuk och varm runt hjärtat. Som en fleecefilt. Som ger trygghet. (Och tar den eld, så kommer jag bli brännskadad.)

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback