i mina ögon

Du ska inte döma någon förräns du gått i dennes skor. Eller hur nu ordspråket säger. I alla fall, efter snart två dygn i min sköna säng så har jag ont i kroppen. Och jag kan då förstå hur hemskt det måste vara att ligga i en sjukhussäng (som jag vet av egen erfarenhet, är som ett liggunderlag i skogen) dag ut och dag in. Och i vissa fall inte få resa på sig alls pga olika lägesordinationer. 

Jag avskyr att vara sjuk. Och framförallt kräksjuk. Troligen rör det sig om matförgiftning. Här ska jag freestyla lite efter skiddagen i Romme och beställa något så galet som en pizza med fläskfilé och bea. Jag som aldrig äter något annat än capriccosa (eller hur det nu stavas) eller calzone eller någon annan av de ordinarie pizzorna. I allafall så när jag käkade resterna till middag på jobbet under söndagen så började det kännas oroligt i magen. Gick hem en timme tidigare, i förhoppning om att få ur mig skiten och sen kunna gå till jobbet på måndag morgon. 

Så blev det inte. Visserligen kräkfri sen måndagsförmddagen, men dock sjukskriven till och med onsdag än så länge. Får se hur jag mår i morgon. Tänk att man kan sova i nästan ett dygn. Och tänk vad underbart det kändes i morse kl. 4 när jag vaknade och var sugen på rostabröd. Innan hade jag bara tvingat mig i det.