i mina ögon

funderar på hur jag ska göra i påsk. vill ju helst åka hem. men är jag hemma så känner jag mig tvingad  att åka till kisa på långfredagen. och jag vill verkligen inte det. det var så jäkla hemskt sist. aldrig mer. jag har ju lovat mig själv det. och nu hjälper det inte med saker som att "jag mår bättre", för sist, på annandagen, var det också hemskt. visserligen var det jättekul i mullfjället men det var ju inte en släktträff. endast ett par kusiner och en moster. men jag vill hem och träffa familjen, k & k och kanske en och annan släktning. men det är just det där med alla på gång som ger mig kalla fötter. och sen blir jag fortfarande arg på morbror S som helt allvarligt trodde jag var en stackars flickvän som skulle med och fira långfredag. 

lutar iaf mot påsk hemma, utan kisa. och alla som säger följande: "men det kan vara sista påsken med mormor" ja, och? vi kan alla dö när man minst anar det.